tag:blogger.com,1999:blog-75671868107902041202024-03-06T05:15:32.561+01:00Thomas J NilssonMedborgardialog och omvärldsbevakning för kommunikatörerUnknownnoreply@blogger.comBlogger15125tag:blogger.com,1999:blog-7567186810790204120.post-60202112897025082922009-04-29T10:49:00.006+02:002009-04-29T13:14:04.798+02:00Varför offentliga myndigheter har svårt för sociala media<a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiz3l7MQpGRB6RbVESbHth_avzDihyMHEo4w8s4-CG9dYzOvUNYoM0mnac2avYH-6FXXOquRjaM1_vNurg6K3ajbZZYbqlCJ4I97B3PjwLTjZ7FBHNKl4bR6d-FYw7M_nMJ1PFpCwUOaCM/s1600-h/twitter.jpg"><img style="margin: 0pt 0pt 10px 10px; float: right; cursor: pointer; width: 200px; height: 125px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiz3l7MQpGRB6RbVESbHth_avzDihyMHEo4w8s4-CG9dYzOvUNYoM0mnac2avYH-6FXXOquRjaM1_vNurg6K3ajbZZYbqlCJ4I97B3PjwLTjZ7FBHNKl4bR6d-FYw7M_nMJ1PFpCwUOaCM/s200/twitter.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5330069925436413922" border="0" /></a>Igår <a href="http://twitter.com/regionskane">twittrade </a>Region Skåne från regionfullmäktigemötet på twitterkanalen <a href="http://search.twitter.com/search?q=%23skane">#skane</a>. Ett intressant experiment som fått både <a href="http://assarsson.wordpress.com/2009/04/28/twitter-och-region-skane/">ris</a> och <a href="http://www.journalisten.se/kronika/19294/twitter-nu-i-kommunfullmaektige">ros</a>. Riset handlar, som vanligt, om den bristande interaktiviteten. Även om en twitterkanal erbjuder möjlighet till interaktivitet är tröskeln för hög för de flesta människor (man måste t ex ha ett twitter-konto, och då faller 95 % av mänskligheten bort).<br /><span id="fullpost"><br />Det finns dock goda förklaringar till varför offentliga myndigheter som sådana har svårt att öppna upp för sociala media med interaktivitet, till skillnad från exempelvis tidningar. När en myndighet använder sig av de nya möjligheter som finns öppnas plötsligt en dammlucka med juridiska frågor, som privata aktörer inte alls drabbas av.<br /><br />Om en myndighet öppnar ett konto på Twitter, Facebook eller Youtube, så räknas detta som en förlängning av myndighetens ordinarie informationsplattform. Det går därför inte för sig att ha olagliga eller ens olämpliga kommentarer från allmänheten på dessa sidor, varför de måste förhandsgranskas. Vilket leder till nästa problem: en privat organisation kan sätta upp vilka regler som helst och porta vem som helst från sina sidor utan vidare – det kan inte en myndighet, i varje fall inte en myndighet som har en demokratiskt vald ledning. På vilka grunder kan en myndighet censurera eller hindra inlägg från sina medborgare? Det går, Region Skåne använder sig exempelvis ibland av en <a href="http://www.skane.se/templates/Page.aspx?id=201117">modererad chatt</a>, men det är inte lätt. UPPDATERAD: Se exempel på begränsningar av inlägg <a href="http://www.skane.se/templates/Page.aspx?id=200555">här</a>.<br /><br />Det är därför offentliga organ undviker att utnyttja interaktiviteten som möjliggörs av sociala media. Man kan visst öppna konto på Twitter, men det som går ut måste överprövas på samma sätt som all annan information som går ut från myndigheten, vilket gör att snabbheten och spontaniteten från mikrobloggen oftast går förlorad. Och vem ska man följa? För att inte förnärma någon brukar man välja att inte följa någon alls – eller bara andra twittrare inom samma myndighet.<br /><br />Det går alltså inte att mäta myndigheters interaktivitet och deltagande i sociala medier med samma måttstock som med andra aktörers. Ett enkelt verktyg blir i en myndighets hand plötsligt ett svårt, utan dess egen förskyllan.<br /><br />Andra skriver <a href="http://intressant.se/">intressant</a> om <a href="http://bloggar.se/om/region%20sk%C3%A5ne">Region Skåne</a>, <a href="http://bloggar.se/om/twitter">twitter</a>, <a href="http://bloggar.se/om/sociala%20media">sociala media</a><br /><br />Se även <a href="http://sydsvenskan.se/skane/article428839/Direktrapportering-fran-Skanes-fullmaktige.html">Sydsvenskan</a>, <a href="http://www.nsk.se/article/20090427/NYHETER/835172283">Norra Skåne</a> och <a href="http://www.ystadsallehanda.se/article/20090428/SKANE/552869767">Ystads Allehanda</a>.<br /></span>Unknownnoreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-7567186810790204120.post-78089734539447721692009-04-27T10:45:00.003+02:002009-04-27T11:07:13.281+02:00Twitter som verktyg för medborgardialog<a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiyOQx-1OmUl7gWV9xEkAYarggaCHSYN33H7HcR9rB2sTuma82oPfbTGTSqlmpzYyk5GhZvTtFOLagO4X6GZ3iL55oapYuBhP9IHGM8yQvhq2XYLVdqR5XmeTR5OB9DwtUFIvSaoq0Q_J8/s1600-h/twitterbild.png"><img style="margin: 0pt 0pt 10px 10px; float: right; cursor: pointer; width: 200px; height: 133px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiyOQx-1OmUl7gWV9xEkAYarggaCHSYN33H7HcR9rB2sTuma82oPfbTGTSqlmpzYyk5GhZvTtFOLagO4X6GZ3iL55oapYuBhP9IHGM8yQvhq2XYLVdqR5XmeTR5OB9DwtUFIvSaoq0Q_J8/s200/twitterbild.png" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5329293420691357074" border="0" /></a>"Twitter är vertikal envägskommunikation av gammalt klassiskt snitt. Möjligheterna till interaktion och diskussion är obefintliga." Så skrev statsvetaren Henric Oscarsson i en debattartikel i <a href="http://www.expressen.se/debatt/1.1532302/politikernas-twittrande-ar-spel-for-gallerierna">Expressen den 15 april 2009</a>. Det skånska regionrådet Mats Persson (FP) hyllar den vanliga bloggen som en”möjlighet för att argumentera för mina ståndpunkter, men också tillfälle för reflektion och att ställa öppna frågor som dyker upp i mitt huvud efter de intryck jag samlar på mig”, medan Twitter bidrar till ”<a href="http://matsperspektiv.blogspot.com/2009/04/den-medialiserade-politiken-ar.html">inte särskilt mycket</a>”.<br /><span id="fullpost"><br />Och så ser det onekligen också ut. Följer man de twittrande riksdagspolitikerna på <a href="http://www.twixdagen.se/">twixdagen.se</a> så är det ett oändligt flöde av mer eller mindre viktiga tankar och påståenden, utan tillstymmelsen till dialog. Om man själv twittrar kan man i och för sig påkalla den enskilde riksdagsledamotens uppmärksamhet, men det är lite som att skicka ett mycket kort e-post, utan att veta om det blir läst av mottagaren.<br /><br />Jämför man det amerikanska Twitter med de motsvarande tjänsterna <a href="http://jaiku.com/">Jaiku </a>från Finland eller <a href="http://bloggy.se/">Bloggy </a>från Sverige saknas mycket riktigt en möjlighet att debattera eller kommentera ett enskilt twitter-inlägg. Men om man ser twitter som en arena att utbyta tankar och åsikter, snarare som en plattform för att föra ut och diskutera budskap, blir bilden en annan.<br /><br />Lösningen för att kunna utnyttja twitter som ett dialogverktyg stavas ”hashtag”, eller etikett på svenska. Inlägg som får en viss etikett kan, i realtid, följas genom olika sökmotorer eller program. Enklast är att utnyttja sig av Twitters egen söktjänst (<a href="http://search.twitter.com/search?q=%23etikett">http://search.twitter.com/search?q=%23etikett</a>) eller sidan <a href="http://hashtags.org/">hashtags.org</a>. Under uttagningarna till den svenska melodifestivalen twittrade många samtidigt om de olika bidragen. Genom att etikettera samtliga inlägg med etiketten #melfest kunde en samtidig diskussion mellan olika twitter-användare uppstå spontant – utan att de tidigare hade ”addat” varandra.<br /><br /><a href="http://www.skane.se/">Region Skåne</a> kommer under sitt nästa regionfullmäktigemöte den 29 april på försök använda sig av Twitter som ett nytt sätt att föra ut innehållet i mötet och som en ny arena för dialog och diskussion bland politiker och allmänhet kring fullmäktige. Vid sidan av den normala webb-tv-sändningen kommer en tjänsteman att på <a href="http://twitter.com/regionskane">twitter.com/regionskane</a> i realtid skriva vilken punkt på dagordningen som diskuteras, länka till relevant handling samt etikettera inlägget med #skane. De twittrare som vill kommentera eller lägga till något, vare sig de sitter i regionfullmäktige eller ej, kan då skriva ett inlägg med etiketten #skane. Samtliga inlägg dyker upp på valfri <a href="http://search.twitter.com/search?q=%23skane">sökmotor</a>. Själv använder jag mig av <a href="http://www.twittergadget.com/">TwitterGadget</a> på min <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/IGoogle">iGoogle</a>-sida, vilket tillåter mig att samtidigt följa alla inlägg med etiketten och skriva egna inlägg.<br /><br />Kommer det då att fungera? Tja, frågan är väl ännu så länge öppen. Redan under förra fullmäktigemötet twittrade en del ledamöter, men utan etikett och utan någon neutral part som talar om vad som är på gång under fullmäktigemötet är det svårt för utomstående att delta. Men om det är minst en utomstående som på något sätt deltar i debatten kan det ändå räknas som en framgång – idag finns det nämligen inga som helst möjligheter att som medborgare kommentera fullmäktigemötet i realtid och förvänta sig att någon ledamot ser kommentaren, eller kan svara på den.<br /></span>Unknownnoreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-7567186810790204120.post-79160812729898115342009-02-14T18:31:00.004+01:002009-02-14T19:24:12.440+01:00En bild säger mer än tusen ord<a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgxFMSvUhJ6jiXaZ_T39wDkt-VYU6eghUOcaJp5Z7b9GZ_nqektqe_hSjbDIuoNdhIrxtxxtnv2rGL6v8367KV-0H81jnhxD-Fckqw21h5-XIW0LKPnjwvvvxbXJZd6rGdDZmm9QBYYAAY/s1600-h/3218084280_960012cf63_m.jpg"><img style="margin: 0pt 0pt 10px 10px; float: right; cursor: pointer; width: 124px; height: 93px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEgxFMSvUhJ6jiXaZ_T39wDkt-VYU6eghUOcaJp5Z7b9GZ_nqektqe_hSjbDIuoNdhIrxtxxtnv2rGL6v8367KV-0H81jnhxD-Fckqw21h5-XIW0LKPnjwvvvxbXJZd6rGdDZmm9QBYYAAY/s200/3218084280_960012cf63_m.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5302720148149639314" border="0" /></a><br />Olyckshändelser är svåra att förmedla med bara ord, särskilt om informationen måste gå i flera led. Men det behöver inte vara så.<br /><span id="fullpost"><br />Understundom tjänstgör jag som "kommunikatör i beredskap" i mitt landsting. Det innebär, förutom att vara tillgänglig dygnet runt för att kunna besätta en ledningsstab i händelse av kris, att man är landstingets kommunikatör efter kontorstid. Poängen med en "KiB" är att räddningspersonal och läkare ska syssla med viktigare saker än att jiddra med journalister vid en olyckshändelse.<br /><br />I torsdags ringde tjänstemannen i beredskap och förvarnade om en händelse som kanske kunde falla inom mitt ansvarsområde. En skolbuss med 20 elever hade kört av vägen utanför Tomelilla. Skadeläget var oklart, men räddningsledaren på plats "lät lugn", så det var antagligen inget allvarligt. Men man kunde inte veta säkert och kanske bussen tillhörde landstingets kollektivtrafikverksamhet Skånetrafiken. Då hade det också hamnat i mitt ansvarsområde, men räddningsledaren hade naturligtvis inget intresse av att ta reda på bussbolag.<br /><br />Innan jag började göra research och förbereda mig för en mediaanstormning om det faktiskt var en allvarlig händelse, fick jag en ingivelse och kollade på lokaltidningens webbplats först. Och faktiskt, <a href="http://www.ystadsallehanda.se/article/20090211/TOMELILLA/409570599">Ystads Allehanda</a> var långt före landstingsadministrationen. Inte nog med att de hunnit ge en rätt så korrekt redogörelse av händelseförloppet - de hade även publicerat ett fotografi från olycksplatsen som en läsare hade MMS:at till tidningen (den är ej kvar på den slutgiltiga artikeln). Bilden besvarade i princip alla mina frågor och gjorde också att jag la ner förberedelserna - det var ingen fara, vare sig för passagerare eller för landstingets kollektivtrafikorganisation.<br /><br />Vid det här laget började jag fundera om detta inte vore en sak för våra ambulanser att ta efter: att fotografera olycksplatsen och messa bilden till en hemsida, så att central räddningsledning får en bättre bild av läget. Kanske till och med filma med en mobilkamera och sända direkt à la <a href="http://bambuser.com/">Bambuser</a>.<br /><br />Knappt hade jag tänkt tanken förrän jag insåg att jag knappast var först med idén. <a href="http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=883268">Dagens Nyheter</a> toppade nämligen samtidigt sin sajt med nyheten om att räddningspersonal direktsände olycksplatser via nätet. Ett utmärkt initiativ tycker jag och jag vill härmed puffa alla landsting att ta lärdom av försöket i Göteborg: <a href="http://jonaslandgren.blogspot.com/2009/02/vardefullt-samarbete-med-bambuser-i.html">Information Technology and Emergency Response: Värdefullt samarbete med Bambuser i LiveResponse</a><br /><br /><span style="font-style: italic;">Observera att bussen på bilden inte har något sammanhang med texten, annat än att den illustrerar en motsvarande olycka. Foto: </span><a style="font-style: italic;" href="http://flickr.com/people/egons/">Egon </a><br /></span>Unknownnoreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-7567186810790204120.post-85060250339047749522008-02-24T10:50:00.005+01:002008-12-11T19:45:01.525+01:00En falsk känsla av öppenhet?<a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://www.lomma.se/vanstermeny/politikpaverkan/sakandupaverka/politikerilommakommun.4.6b75e34e117633f4c598000511.html"><img style="margin: 0pt 0pt 10px 10px; float: right; cursor: pointer;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhJ1GsWwGoNjdHbjB50nJ4ZNU84KONrkRNw9OdakyAjJtIw7Ajgs26aHcoyvpNfD92R_dUhLpu3OPae6BFm9yAjhrYLB7UnlwBH0Rq6vrbHiqzh60jsPQOmWK79Iecs4JmRl9dPCxpgPn4/s200/Bild+1.png" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5170513057085742706" border="0" /></a>Om man publicerar alla förtroendevaldas epostadresser på kommunens/regionens hemsida är man väl precis så öppen och transparent som man någonsin kan vara? Eller är man verkligen det?<br /><span id="fullpost"><br /><a href="http://www.lomma.se/">Lomma</a> kommun har nyligen gestaltat om sin hemsida, i samarbete med en medborgarpanel. Nu är hemsidan mycket mer medborgartillvänd jämfört med tidigare, allt efter devisen "tala inte om vad du gör, tala om vad användaren vill veta". Och omgöringen är lyckad och ger medborgaren både bättre information och bättre service än tidigare.<br /><br />Men i en artikel i Sydsvenskan för ett tag sedan (ej på nätet) togs det faktum att man visar e-postadresserna till alla förtroendevalda på hemsidan - och att ingen medborgare utnyttjar det. Reportern själv hade gått igenom kommunalrådet Thomas Håkanssons e-post och kunnat konstatera att det till 95 % innehöll intern kommunikation. Men att ha adresser till alla tvåhundra förtroendevalda ger en falsk känsla av öppenhet. Poängen är att man som medborgare inte vet vem man ska rikta sin synpunkt till.<br /><br />Problemet är att man i Sverige i första hand röstar på partier och inte på personer. Man utkräver ansvar av partier, men man har egentligen ingen aning om vilken person man ska utkräva ansvar av. Det faktum att <span style="font-style: italic;">både</span> kommunstyrelsens ordförande (som företräder majoriteten) <span style="font-style: italic;">och</span> oppositionsrådet normalt kallas för kommunalråd förvirrar saken ännu mer för medborgaren. Sedan är en kommuns förtroendemannaorganisation oftast allt annat än t</span><span id="fullpost">ransparent. Kort sagt: om man har en synpunkt, vem av kommunens hundratal politiker ska man egentligen kontakta?<br /><br />Ur medborgarsynvinkel tror jag att det bästa vore att man hade en brevlåda för <span style="font-style: italic;">alla</span> ärenden. Den brevlådan ska vara riktad mot den politiska majoriteten. Det skulle sedan vara upp till en brevlåderedaktör från majoriteten att se till att brevet kom till rätt kommunalråd/nämndsordförande/förvaltningschef. Därutöver borde man ha specifika adresser till varje partis fullmäktigegrupper, där det tydligt står vilket parti som är i majoritet respektive opposition. På så sätt uppnår man både enkelhet (en adress för alla alla ärenden, medborgaren behöver inte lära sig vare sig kommunallagen eller kommunens organisation för att komma med en synpunkt) och tydlighet (om vem som styr och vem som inte styr).<br /><br />För rättvisans skull ska påpekas att Lomma faktiskt redan har ett utmärkt och enkelt <a href="http://www.lomma.se/vanstermeny/politikpaverkan/sakandupaverka.4.6b75e34e117633f4c598000397.html">system</a> för att hantera klagomål och synpunkter från medborgarna gentemot <span style="font-style: italic;">verksamheten</span>, dvs tjänstemannaorganisationen. Det är möjligt att synpunkterna också når rätt politiker, men det uppges inte tydligt i så fall.<br /><br />Kanske relaterat:<br /><a href="http://blogg2.thomasnilsson.eu/2008/01/vem-styr-i-din-kommun.html">Vem styr i din kommun?</a><br /></span>Unknownnoreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-7567186810790204120.post-22218670390618173042008-01-24T23:21:00.001+01:002009-09-22T16:20:12.637+02:00Vem styr i din kommun?<a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjeiL5L6z3O04tRfPSjhwABIM5SwzKCnfjgKUQR2a47PmE7AOgEUKkO1HgRWVwcHEJVZA0o4_8V_rr7ayjCDY8Jy88oeK0j7fHk6AENXf2g21xc6ZEgOtQz85NjFlTT-fx2cOqCRYCT0NQ/s1600-h/klubba.jpg"><img style="margin: 0pt 0pt 10px 10px; float: right; cursor: pointer;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjeiL5L6z3O04tRfPSjhwABIM5SwzKCnfjgKUQR2a47PmE7AOgEUKkO1HgRWVwcHEJVZA0o4_8V_rr7ayjCDY8Jy88oeK0j7fHk6AENXf2g21xc6ZEgOtQz85NjFlTT-fx2cOqCRYCT0NQ/s200/klubba.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5159339128070934498" border="0" /></a>Väljarforskarna vid Göteborgs universitet har i en studie visat att kunskapen bland väljarna om vilket/vikla partier som styr Sverige är skrämmande lågt. <a href="http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_789617.svd">Inför 2006 års val var det bara 46 procent som visste vilket parti som satt i regeringen</a>. Resten hade inte en aning eller gissade på något helt annat parti än socialdemokraterna. Det finns ingen anledning att tro att kunskapen om vem som styr är bättre på regional eller lokal nivå.<br /><span id="fullpost"><br />Ett stort skäl till detta är i och för sig det faktum att man inte har majoritetsstyre i kommuner och landsting, i varje fall inte formellt sett. I stället medverkar alla partier proportionellt i en samlingsstyrelse. I teorin, alltså. I själva verket finns det de facto-majoriteter och oppositioner i nästan varje kommunhus i Sverige. Enda undantaget är Svedala kommun, mer om det senare.<br /><br />Efter varje val samlas en majoritet i varje kommunfullmäktige och gör upp om hur kommunen ska styras under nästkommande mandatperiod. De partier som står utanför uppgörelsen bildar opposition. Poängen är att allt detta är offentligt och att lokalpressen nogsamt rapporterar alla uppgörelser i alla kommuner. På kommunal nivå finns det också en del rätt så spännande uppgörelser, t ex i Svalöv där (s) regerar tillsammans med (m), eller som i Trelleborg, där en sex-parti-koalition styr i minoritet (eftersom oppositionen s och sd inte kan bilda majoritet tillsammans).<br /><br />Ändå undviker de flesta kommuners hemsidor att berätta för sina medborgare vilka partier som bildat majoritet i just sin kommun. Man redovisar nogsamt alla ledamöter i kommunfullmäktige och kommunstyrelse, det senaste valresultatet och alla nämndsledamöter. Bara inte vem det är som egentligen styr. Efter en snabb genomgång av Skånes 33 kommuners hemsidor har jag kommit fram till följande:<br />- 12 kommuner nämner klart och tydligt vilka partier som faktiskt styr kommunen<br />- 2 kommuner har ett parti egen majoritet (Bromölla-s och Vellinge-m), så där kanske det är onödigt att berätta om vem som styr)<br />- 1 kommun (Svedala) har faktiskt ingen majoritetsuppgörelse, utan där avgörs alla ärenden i fullmäktige<br />- 18 kommuner (!) nämner inte med ett ord vilka partier som har bildat majoritet.<br /><br />Jag kan naturligtvis ha missat någon undangömd sida, men jag uppmanar ändå alla läsare att försöka ta reda på vem som styr i dessa kommuner genom att gå in på deras hemsidor: <a href="http://www.bjuv.se/">Bjuv</a>, <a href="http://www.burlov.se/">Burlöv</a>, <a href="http://www.hassleholm.se/">Hässleholm</a>, <a href="http://www.horby.se/">Hörby</a>, <a href="http://www.klippan.se/">Klippan</a>, <a href="http://www.kavlinge.se/">Kävlinge</a>, <a href="http://www.landskrona.se/">Landskrona</a>, <a href="http://www.lomma.se/">Lomma</a>, <a href="http://www.lund.se/">Lund</a>, <a href="http://www.malmo.se/">Malmö</a>, <a href="http://www.perstorp.se/">Perstorp</a>, <a href="http://www.simrishamn.se/">Simrishamn</a>, <a href="http://www.skurup.se/">Skurup</a>, <a href="http://www.trelleborg.se/">Trelleborg</a>, <a href="http://www.ystad.se/">Ystad</a>, <a href="http://www.astorp.se/">Åstorp</a>, <a href="http://www.orkelljunga.se/">Örkelljunga</a> och <a href="http://www.orkelljunga.se/">Östra Göinge</a>.<br /><br />Martin Lindvall på Frilagt <a href="http://frilagt.wordpress.com/2008/01/20/det-var-som-borgarradet-ar-politiker/">reagerar</a> också på lokala och regionala politikers vilja att "gömma sig" bakom en förvaltningsstruktur, i stället för att klart och tydligt redovisa partiförhållandena, apropå en inbjudan jag skickat till honom. Till regionpolitikernas försvar i det här fallet måste jag ändå säga att man i Region Skåne hela tiden är väldigt klara över <a href="http://www.skane.se/templates/Page.aspx?id=6929">vem som styr</a> och vilka som är i opposition.<br /><br />PS. Om du verkligen vill veta vem som styr i din kommun, har Sveriges Kommuner och Landsting förtjänstfullt gjort en lista över alla <a href="http://www.skl.se/artikel.asp?C=5397&A=43469">290 kommuners majoriteter</a>.<br /><br />UPPDATERING 2009-09-22 <a href="http://www.arbetarrorelsenstankesmedja.se/AT/smpage.fwx?page=44&NYHETER=1714">Arbetarrörelsens Tankesmedja</a> gör en liknande observation i sin rapport "<a href="http://www.arbetarrorelsenstankesmedja.se/AT/IMAGES/HELIG%20BLOCKPOLITIK2.PDF">Hur helig är blockpolitiken?</a>" (sidan 27-36)<br /><br />Andra skriver <a href="http://intressant.se/">intressant</a> om : <a href="http://bloggar.se/om/demokrati" rel="tag">demokrati</a>, <a href="http://bloggar.se/om/kommuner" rel="tag">kommuner</a>, <a href="http://bloggar.se/om/Sk%E5ne" rel="tag">Skåne</a>, <a href="http://bloggar.se/om/medborgarkommunikation" rel="tag">medborgarkommunikation</a></span>Unknownnoreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-7567186810790204120.post-4567334851126552232008-01-07T22:21:00.000+01:002008-12-11T19:45:01.899+01:00Medborgardialog via chat<a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh6sebGsBiDU_asBP7VHxeFSMQtwixhVCo4KqkRRUyBJhPz_7eEoqGFaj2pjSl-UAmDZbbq8ARV49E6zBRP3_lQfVvAhCS1ND_AemQWbcrzeGPIH-FblkQIRvn1s-mC0M2Q_SGV4LRUBpQ/s1600-h/chat.jpg"><img style="margin: 0pt 0pt 10px 10px; float: right; cursor: pointer; width: 78px; height: 82px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEh6sebGsBiDU_asBP7VHxeFSMQtwixhVCo4KqkRRUyBJhPz_7eEoqGFaj2pjSl-UAmDZbbq8ARV49E6zBRP3_lQfVvAhCS1ND_AemQWbcrzeGPIH-FblkQIRvn1s-mC0M2Q_SGV4LRUBpQ/s200/chat.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5153056561056673602" border="0" /></a>Region Skåne planerar att införa <a href="http://www.skane.se/templates/page.aspx?id=203128">medborgardialog via chat</a> under våren. Tanken är att medborgarna ska kunna <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Chat">chatta</a> med regionpolitiker om de ansvarsområden Region Skåne har.<br /><span id="fullpost"><br />Eftersom jag själv som tjänsteman i regionen är lite involverad av utvecklingen av just denna tjänst är jag naturligtvis intresserad av att spana lite hur andra har gjort. Region Skåne blir inte det första landstinget som upprättar chat mellan medborgare och landstingspolitiker. Försök har tidigare gjorts i bland annat <a href="http://www.lio.se/templates/Page.aspx?id=12487">Östergötlands</a>, <a href="http://www.jll.se/politikochbeslut/chattamedpolitikerna.4.7a23db8111224a7d49800023319.html">Jämtlands </a>och <a href="http://www.sll.se/sll/templates/NormalPage.aspx?id=866">Stockholms läns landsting</a>. [Uppdatering 2008-01-10: SLL verkar ha tagit bort sidorna med chat-utskrifter]<br /><br />Det som slår en när man läser utskrifterna från dessa chatter är främst det faktum att samtliga landsting låter företrädare från samtliga partier uppträda samtidigt. Jag antar att det är uppkommet ur en rättviseaspekt, men resultatet avskräcker. Det som händer är att en "vanlig" medborgare ställer en fråga - omkring sju olika politiker ger varsitt svar, och i vissa fall debatterar sinsemellan, och under tiden inkommer en ny fråga, varvid några politiker svarar, medan andra fortsätter debattera den tidigare frågan. Resultatet blir fullkomligt oöverskådligt för den vanlige medborgaren som chattar och jag antar också att intresset av att delta i debatten med debattvana heltidspolitiker är begränsat. Stockholms läns landsting lär ha avbrutit sitt försök på grund av att intresset från medborgarna att delta i chatten minskade vid varje tillfälle.<br /><br />Region Skåne kommer i stället ha ett något annat upplägg. Varje parti får en egen timme att helt själva chatta med eventuellt intresserade medborgare. Till skillnad från i Stockholms läns landsting, där alla fick debattera om landstingets alla ansvarsområden, kommer partierna själva att fokusera på ett speciellt ämnesområde, även om alla frågor självklart kommer att vara tillåtna.<br /><br />Räcker detta? Kommer medborgarna strömma till chatten, eller är idén dödfödd från början? Det är svårt att veta. I mitten av förra månaden höll Dagens Nyheter en chatt med landstingsrådet Chris Heister (m) om Karolinska sjukhuset. Av <a href="http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2677&a=724915">utskriften </a>att döma var intresset från läsarna stort och flera blev besvikna när Chris var tvungen att gå i förtid. Skillnaden mot SLLs tidigare chattar var naturligtvis att 1) Chris fick stå till svars ensam, 2) chatten handlade om ett väl avgränsat och förutbestämt ämne och 3) chatten skedde <span style="font-style: italic;">inte </span>på landstingets webb, vilket förmodligen uppfattades som mer neutralt av medborgarna.<br /><br />Personligen måste jag erkänna att jag aldrig har chattat förr (däremot har jag varit en flitig användare av <a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Snabbmeddelanden"><span style="font-style: italic;">Instant Messaging</span></a> genom MSN Messenger) och jag är inte särskilt intresserad av att chatta heller. För mig är en av webbens poänger (till skillnad från t ex telefoni och andra direktkommunikationer) att man kan vara aktiv när man har tid, och inte under vissa speciella klockslag. Jag ställer gärna en fråga offentligt för att få ett offentligt svar, men jag behöver inte få svaret omedelbart. Nu utesluter ju inte en chat möjligheten för en "dynamisk" FAQ eller andra verktyg för medborgardialog på webben och jag kommer i framtida inlägg omvärldsspana om just sådana möjligheter. Tills dess, håll utkik efter nästa chattillfälle på skane.se och delta gärna i debatten!<br /><br />Andra skriver <a href="http://intressant.se/">intressant </a>om <a href="http://bloggar.se/om/medborgardialog">medborgardialog</a>.<br /></span>Unknownnoreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-7567186810790204120.post-80165812584256627412008-01-01T12:16:00.001+01:002008-12-11T19:45:02.310+01:00Etiketter och kategorier<a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhuwlK1T0pdOQmctCuCX-2OMWYgAfq74SdeQVnKi-PP_wXn5MfXO6XUzZEtBdR5Ewi7zoo-lpu0Tp5A-XApcCmVuABmUFlnbv83DNY67fH0g6B8AtypCrkW20wJlFuMoWORgLIILtE4dOg/s1600-h/etiketter.jpg"><img style="margin: 0pt 0pt 10px 10px; float: right; cursor: pointer;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhuwlK1T0pdOQmctCuCX-2OMWYgAfq74SdeQVnKi-PP_wXn5MfXO6XUzZEtBdR5Ewi7zoo-lpu0Tp5A-XApcCmVuABmUFlnbv83DNY67fH0g6B8AtypCrkW20wJlFuMoWORgLIILtE4dOg/s200/etiketter.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5150469972837232418" border="0" /></a>Skillnaden mellan <span style="font-style: italic;">etiketter</span> och <span style="font-style: italic;">kategorier</span> är inte alltid uppenbar för alla webbredaktörer, men den ger ganska stora utslag på en webbsida.<br /><span id="fullpost"><br />Traditionellt har webbsajter byggts som ett träd med flera olika grenar. Varje sida har sin plats på en (ibland flera) grenar. Detta tänk har även förts över till nyheter, som man då måste hänföra till sin speciella kategori. Detta kan jämföras med nyheter i tidningar, som antingen kan hamna i lokalt, inrikes, utrikes eller sport, men inte i flera eller samtliga samtidigt.<br /><br />Men när det gäller webbplatser kan (och ska) man inte jämföra med tidningar. Det finns ingen anledning till att en artikel inte kan finnas i både inrikes och kultur samtidigt, om artikeln behandlar båda saker. Det är här etiketteringen kommer in. Kategorier är ömsesidigt uteslutande, medan en artikel kan ha flera olika etiketter, som till exempel denna som är etiketterad med både "webbdesign" och "webbstrategi". Samtliga etiketter hittar du i kolumnen till höger, liksom hur många artiklar som finns bakom respektive etikett. Tänk på att en och samma artikel kan finnas bakom flera olika etiketter. Hur fungerar det på din sajt?<br /></span>Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7567186810790204120.post-43009007503258086482007-12-25T11:32:00.000+01:002008-12-11T19:45:02.512+01:00Att mäta framgång på webben<a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEju6YlGXK6G64FJ4ZCubeGcobmVRqAyFQvj9ykyPr9JVKb5hMWnoxkhsMtCwx8mizYcqiF3jpdFgZ8tE5A_NiFCEN-qPhYznYm_DwNziY-xjQXOeoo2zLxkpyGCo4pRJjzhWmyWGQdRRKo/s1600-h/analytics.jpg"><img style="margin: 0pt 0pt 10px 10px; float: right; cursor: pointer;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEju6YlGXK6G64FJ4ZCubeGcobmVRqAyFQvj9ykyPr9JVKb5hMWnoxkhsMtCwx8mizYcqiF3jpdFgZ8tE5A_NiFCEN-qPhYznYm_DwNziY-xjQXOeoo2zLxkpyGCo4pRJjzhWmyWGQdRRKo/s200/analytics.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5147855364251152114" border="0" /></a>"Vår webbsida har ökat antalet unika besökare per vecka med 14 % jämfört med förra året". Om en webbansvarig säger så, är det ett mått på framgång, eller ett misslyckande? Eller är mätningen helt irrelevant?<br /><span id="fullpost"><br />Problemet alla webbansvariga har, är sättet att mäta framgång på. Det gäller offentliga verksamheter i precis lika hög grad som privata. Antalet unika besökare är egentligen bara relevant om du säljer annonsplatser på din sajt - och knappt ens då, eftersom de flesta annonsörer vill betala för klick, snarare än visningar. Om antalet besökare har ökat på din sajt i offentlig regi, betyder det att kunderna/medborgarna är nöjda, eller betyder det att de är frustrerade eftersom de inte hittar det de söker, och måste leta om och om igen?<br /><br />Fredrik Wackå publicerade en liten webb-baserad genomgång för snart ett år sedan, "<a href="http://www.wpr.se/2007/01/fem-satt-att-mata-en-webbredaktor/trackback">Fem sätt att mäta en webbredaktör</a>", som jag skulle vilja slå ett slag för. Det enligt mig bästa tipset för en webbansvarig i offentlig regi är att gå igenom <span style="font-style: italic;">andra</span> sätt för medborgaren att informera sig om myndighetens ansvarsområden. Oftast är det enda andra sättet genom telefon till växeln. Fråga då växeltelefonisterna </span><span id="fullpost">vilka som är de tio vanligaste frågorna. Gå sedan igenom hur dessa besvaras på hemsidan och hur just denna information kan förbättras. Gör därefter en ny mätning om vilka som är de vanligaste frågorna. Om det är nya frågor, har du nått framgång.<br /></span>Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7567186810790204120.post-21739762060059068462007-12-16T22:23:00.000+01:002008-12-11T19:45:02.671+01:00Användarna är de bästa testarna<a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEilvcAa7f8-Eg0bRrBsqYgQ81dDnYO02DgE6sKYB9BkZVy0TQbKri-tmwLVE8JxuZscI6KyKy37LMUeX_AHULVgU8UpV5pktOsMg3n5Q7JOGxqWFX5wJIOnursbnUbgvSjtdU5RoHFay9Q/s1600-h/Bild+3.png"><img style="margin: 0pt 10px 10px 10px; float: right; cursor: pointer;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEilvcAa7f8-Eg0bRrBsqYgQ81dDnYO02DgE6sKYB9BkZVy0TQbKri-tmwLVE8JxuZscI6KyKy37LMUeX_AHULVgU8UpV5pktOsMg3n5Q7JOGxqWFX5wJIOnursbnUbgvSjtdU5RoHFay9Q/s200/Bild+3.png" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5144688422870806162" border="0" /></a>Användartester är oftast ett dyrt inslag i en webbutveckling. Även när de är genomförda kan mycket gå snett. När Svenska Dagbladet lanserade sin nya layout och struktur tidigare i höstas fick man dra tillbaka hela sajten efter några timmar. Skälet var att användarna hittade så många fel att sajten blev i det närmaste obrukbar.<br /><span id="fullpost"><br />Svenskan tänkte dock om och bjöd in alla sina läsare till tester av den nya sajten. Några kvällar i veckan, mellan 23.30 och 24.00, la man ut den nya versionen i skarpt läge, och så fick besökarna komma med synpunkter. Efter en tid fick man en sajt som klarade att visas i de flesta operativsystem och webbläsare.<br /><br />Fullt så långt som SvD behöver man inte gå, men om man inte har några affärshemligheter finns det egentligen ingen anledning till att inte be användarna om hjälp vid lanseringen av en ny sajt. Man behöver ju inte lägga ut den skarpt på en huvudserver, utan ha en öppen version på en testserver.<br /><br />Skatteverket och Kronofogden har under året gjort motsvarande och bett <a href="http://projweb20.wordpress.com/">användarna om synpunkter</a> till en förstudie för en ny webbplats för de båda myndigheterna. Denna avslutades i dagarna och förstudien ska nu lämnas in till styrgruppen för vidare åtgärder. De har fått många intressanta och värdefulla synpunkter från användarna, många av dem har varit genuint intresserade och mycket kunniga i webbutvecklingsfrågor.<br /><br />Vårdguiden i Stockholm har däremot precis börjat och jag kan rekommendera ett besök på deras <a href="http://www.vardguidenlabs.se/">utvecklarblogg</a> "Vårdguiden Labs" för att se hur långt de kommit.<br /><br />Andra skriver <a href="http://intressant.se/">intressant</a> om: <a href="http://bloggar.se/om/anv%E4ndartester" rel="tag">användartester</a>, <a href="http://bloggar.se/om/webbutveckling" rel="tag">webbutveckling</a>, <a href="http://bloggar.se/om/v%E5rdguiden+labs" rel="tag">vårdguiden labs</a><br /></span>Unknownnoreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-7567186810790204120.post-25271498527520595102007-12-10T23:42:00.000+01:002007-12-17T00:02:40.613+01:00Sociala bokmärken<a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://www.pusha.se/pics/pusha_16_16.gif"><img style="margin: 0pt 0pt 10px 10px; float: right; cursor: pointer; width: 37px; height: 37px;" src="http://www.pusha.se/pics/pusha_16_16.gif" alt="" border="0" /></a>Den uppmärksamme läsaren ser kanske några små symboler längst ner på varje inlägg. Dessa är också vanliga på dagstidningarnas artiklar nu för tiden. Det rör sig om s.k. sociala bokmärken. Vad är dessa bra för och vilka använder sig av dem?<br /><span id="fullpost"><br />Själv använder jag mig bara av ett fåtal möjligheter nedan, <a href="http://www.pusha.se/">Pusha</a> och <a href="http://www.facebook.com/">Facebook</a>. Det finns många fler sociala bokmärken. De har lite olika funktioner, men Pusha och Facebook är väl marknadsledande i Sverige inom sina respektive specialfunktioner.<br /><br />Du kan klicka på <span style="font-weight: bold;">Pusha</span> efter en artikel du tycker är synnerligen läsvärd. Länken sparas då dels på en sida enbart för dig (ett slags bokmärken som nås från vilken dator som helst), dels kan artikeln, om den får tillräckligt många klick, komma upp på Pushas framsida. Klicket blir då till ett röstningsförfarande, där de populäraste artiklarna får plats på Pushas förstasida.<br /><br />Utan att gå in för djupt om vad <span style="font-weight: bold;">Facebook</span> är kan man säga att det är en personlig blogg som endast de du själv godkänt kan läsa. På din egen Facebook-sida kan du genom ett flöde se vad alla dina bekanta (de som godkänt dig att läsa sina inlägg) gör. Genom att trycka på en Facebook-knapp kan man även tipsa sina bekanta om intressanta inlägg i tidningar eller på bloggar. Det är en mer passiv upplysning än att skicka ett mail om artikeln till alla dina bekanta.<br /><br />Personligen använder jag mig av sociala bokmärken mer och mer, både genom att dela med mig av intressanta tips, men också genom att ta del av andras tips. Detta i, kombination med omvärldsbevakning genom RSS, har lett till att jag surfar mindre och mindre, samtidigt som jag får möjlighet att läsa fler läsvärda artiklar.<br /><br />Andra skriver om: <a href="http://bloggar.se/om/sociala+bokm%E4rken" rel="tag">sociala bokmärken</a>, <a href="http://bloggar.se/om/pusha" rel="tag">pusha</a>, <a href="http://bloggar.se/om/facebook" rel="tag">facebook</a><br /></span>Unknownnoreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-7567186810790204120.post-86187920124185947902007-12-06T22:03:00.000+01:002007-12-16T22:23:13.247+01:00Sök och du skola finna<a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://tbn0.google.com/images?q=tbn:-BCryA-2oHT9GM:http://www.costpernews.com/wp-content/uploads/2007/05/google_logo.jpg"><img style="margin: 0pt 0pt 10px 10px; float: right; cursor: pointer; width: 200px;" src="http://tbn0.google.com/images?q=tbn:-BCryA-2oHT9GM:http://www.costpernews.com/wp-content/uploads/2007/05/google_logo.jpg" alt="" border="0" /></a>Som för att ytterligare understryka <a href="http://medborgardialog.blogspot.com/2007/12/varfr-fokuserar-s-mnga-p-nyheter-p.html">gårdagens inlägg</a> om Kalmar kommuns nya webbsida, som fokuserar på en sökruta snarare än på att visa upp kommunens verksamheter, har Google presenterat de vanligaste sökorden i Sverige. Det konstiga med det är att de tio vanligaste sökorden är varumärken som redan bildar domännamn, som t ex Youtube, Swedbank, Bilddagboken, Myspace, Hitta och Blocket. Varför då göra sig omaket att söka efter dem på Google?<br /><span id="fullpost"><br /><a href="http://www.attachinformation.com/informatoren/lasblogg.asp?ID=562">Informatören</a> har kanske hittat svaren på gåtan. De viktigaste är att<br />1. Google tar hänsyn till dina stavfel med "Menade du ...?" Skriver du in en felstavad adress i adressfältet är det bästa som händer att den letar och letar. I värsta fall hamnar du på en sida som inte alls har med det söker att göra.<br /><br />2. Det är svårt att veta om det du vill åt slutar på .com, .se eller .org. Google hjälper dig på traven.<br /><br />3. Google ger även andra förslag på källor, förutom bara webbsajten. Om det är en produkt du letar efter så kanske du även vill hitta annan information än bara från dem som ger ut den.<br /><br />Slutsatsen är: mer sökning åt folket!<br /><br />Kanske relaterat:<br /><a href="http://medborgardialog.blogspot.com/2007/12/varfr-fokuserar-s-mnga-p-nyheter-p.html">Varför fokuserar så många på nyheter på framsidan?</a><br /><br />Andra bloggar om: <a href="http://bloggar.se/om/Google" rel="tag">Google</a></span>Unknownnoreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-7567186810790204120.post-79284206302945497962007-12-05T20:58:00.000+01:002008-12-11T19:45:02.874+01:00Varför fokuserar så många på nyheter på framsidan?<a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://www.kalmar.se/"><img style="margin: 0pt 0pt 10px 10px; float: right; cursor: pointer;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEibCxgHkPUMtoAc7LQR9GEExvjDI16Pt0hF5pbDbZDqdU0lh2_PTjvEl71ZQwYOgfn2Em-wluvTk5h55aDb2_NjTHe1sBLtr_OsBqalV0gLYp924C2rBvo0AO-a4jpbzUxxgmi4RFHNT_w/s200/Bild+1.png" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5144481959497920130" border="0" /></a><a href="http://www.kalmar.se/">Kalmar kommun</a> har gjort om sin hemsida - och skippat nyheterna! På framsidan tronar numera en sökruta, och under den fem mycket tydliga ingångar. Klart inspirerat av Googles framgångsrecept. Hur kommer det sig att så många svenska myndigheter, kommuner och landsting fokuserar så förtvivlat på nyheter på framsidan?<br /><span id="fullpost"><br />Jag tror att det finns flera olika anledningar: som webbansvarig/webbredaktör inspireras man av de sidor man själv besöker oftast (nyhetssidor), man ser sin kommunsida som en sorts portal över hela kommunen och vill spegla det som händer, man anser att pressen gör ett dåligt jobb att bevaka allt det bra som kommunen/landstinget gör och man vill därför ge en motbild på den egna hemsidan och sist men inte minst, många webbredaktörer är fd journalister och har nyheterna i blodet så att säga.<br /><br />Vill besökarna då veta de senaste nyheterna från kommunstyrelsen eller hälso- och sjukvårdsnämnden? Jo, det finns säkert vissa som är intresserade, men jag tror att de som besöker kommuners och landstings hemsidor gör det för att de har en konkret anledning att göra det: de vill veta hur det fungerar att söka dagisplatser, var närmaste vårdenhet finns med mera. Strategin från de flesta webbredaktörer har då varit: "Vill du veta var närmaste vårdenhet finns? Då ska du få landstingets kulturpolitiska program på köpet!", för man har ett så förtvivlat behov av att låta medborgarna veta allt man gör.<br /><br />Min hypotes är att man bara blir irriterad om man inte hittar det man letar efter. Och det man tycker är irrelevant i sin sökning blir lätt ett irritationsmoment. Det finns alldeles säkert några som är intresserade av det kulturpolitiska programmet, men det ska inte vara lättare att hitta det än adressen till närmaste vårdenhet.<br /><br />Via <a href="http://www.wpr.se/2007/12/kalmarse-gor-en-google/">Fredrik Wackå</a>.<br /><br />Andra skriver <a href="http://intressant.se/">intressant</a> om <a href="http://bloggar.se/om/webbdesign" rel="tag">webbdesign</a>, <a href="http://bloggar.se/om/webbstrategi" rel="tag">webbstrategi</a>, <a href="http://bloggar.se/om/medborgarkommunikation" rel="tag">medborgarkommunikation</a>, <a href="http://bloggar.se/om/kalmar.se" rel="tag">kalmar.se</a><br /></span>Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7567186810790204120.post-31579090084848107042007-09-14T21:46:00.000+02:002008-12-11T19:45:03.423+01:00Omvärldsbevakning med hjälp av RSS-flöden<span style="font-style: italic;">En grundkurs</span><br /><br /><span style="font-weight: bold;">Leta inte efter nyheterna - låt dem komma till dig!</span><br /><br />Om man är trött att bevaka alla nyhetssajter och bloggar för att se vad de skriver om just ditt verksamhetsområde eller det varumärke du är ansvarig för finns det en både praktisk och tidsbesparande lösning: RSS-flöden.<span id="fullpost"><br /><br /><span style="font-weight: bold;">Vad är RSS?</span><br /><br />RSS står bland annat för "Real Simple Syndication", Riktigt Enkel Syndikering. Ordet syndikering används mest i amerikansk media, där det betecknar ett innehåll som publiceras samtidigt i olika medier. Det kan röra sig om en tidningskolumn som publiceras både i NY Times och LA Times. Kolumnisten är syndikerad i båda tidningarna.<br /><br />Genom RSS-funktionen kan i princip allt innehåll på en webbplats syndikeras. Låt oss först se på detta ur avsändarperspektivet. Som webbredaktör skriver du allt som oftast nytt innehåll på din sida. Varje gång en ny artikel publiceras kan man genom RSS-funktionen "skicka ut en signal" om att just denna artikel skrivits. Signalerna blir till ett flöde, ett så kallat RSS-flöde. Signalen tas bara emot av de som väljer att prenumerera på just ditt RSS-flöde. Avsändaren kan också bestämma hur mycket information som ska skickas ut. Antingen bara rubriken, rubriken plus ingressen eller hela artikeln.<br /><br />Låt oss nu ser på detta ur mottagarperspektivet. Man kan välja att prenumerera på ett RSS-flöde på olika sätt. Ett sätt är att integrera någon annans RSS-flöde på sin egen sida. Detta är det ursprungliga syftet med RSS-tekniken. Exempelvis skulle man på en central webbplats kunna automatiskt publicera ett flöde, t ex pressmeddelanden, från en underförvaltning eller dotterbolag. Det är så i praktiken EpiServer fungerar idag, även om man inte använder sig av just RSS-metoden.<br /><br />Det vanligaste sättet idag att prenumerera på ett RSS-flöde är med en särskild RSS-läsare. Sådana kan liknas vid epostprogram, fast de bara kan ta emot meddelanden, inte skicka. Varje gång någon publicerar en artikel med ett RSS-flöde som du prenumererar på läggs den till i din RSS-läsare.<br /><br /><span style="font-weight: bold;">RSS-bevakning i praktiken</span><br /><br />Jag använder mig av en webb-baserad RSS-läsare, som tillhandahålls av Google. Den är gratis och enligt mig en av de bästa RSS-läsarna på marknaden. Det finns även särskilda program, men med tanke på att det ibland kan vara problem att installera program på datorerna är en webb-baserad läsare att föredra.<br /><br /></span><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjHnJGjCMg4LnKxQ_5FhG88d7Rrl-zyAdF0ENL2FV_wgfr_iXJ_GgBz0l-GlQGq3iHyh3i97q1WSvj9vlJWo8AIn7npS_vCWGRRgvu7Ypv5mjYZYDPo2Jl5QgBm8xc0Oteb53ahQDsxSuQ/s1600-h/Bild+4.png"><img style="margin: 0pt 0pt 10px 10px; float: right; cursor: pointer;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEjHnJGjCMg4LnKxQ_5FhG88d7Rrl-zyAdF0ENL2FV_wgfr_iXJ_GgBz0l-GlQGq3iHyh3i97q1WSvj9vlJWo8AIn7npS_vCWGRRgvu7Ypv5mjYZYDPo2Jl5QgBm8xc0Oteb53ahQDsxSuQ/s200/Bild+4.png" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5145057085683625650" border="0" /></a><span id="fullpost">Googles RSS-läsare "<a href="http://www.google.com/reader">Google Reader</a>" liknar också till det yttre ett epostprogram. I vänsterkolumnen finns "brevlådorna" (de olika flödena du prenumererar på) och till höger "ämnesraden", rubrikerna till de prenumererade artiklarna. När du klickar på rubriken kan du, beroende på hur avsändaren har ställt in sitt flöde läsa antingen bara rubriken, rubriken plus en ingress eller hela artikeln.<br /><br /><span style="font-weight: bold;">Hur hittar man RSS-flöden?</span><br /><br />Idag använder sig nästan alla sidor av betydelse RSS-flöden - även Region Skåne. Det används nästan till 100 % av bloggare och sedan några år tillbaka även av tidningarna på nätet. I nyare webbläsare (Internet Explorer 7 eller Firefox) lyser en orange RSS-symbol när den känner av att det finns ett RSS-flöde på sajten du besöker. Det fungerar dock ej på Internet Explorer 6, vilken är den vanligaste versionen. Då får man leta efter symbolen någonstans på sidan, vanligtvis med texten RSS bredvid (eller "Vad är RSS?", "Prenumerera på RSS" och så vidare).<br /><br /></span><a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=2604&a=585033"><img style="margin: 0pt 0pt 10px 10px; float: right; cursor: pointer;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEhDoJROP2B1tuGVL0ZBySpLDVlqoMOky49G39AUpWYQBKvRDzhGSnjYBVA4PiEAjsYB4NL2UhV-AUO6vofhdEF80P7C0yyhEdSjmLuFHw7wC8PCfNmUFV6rLf-KLhsUBhZ0Ritl6Ha6QU4/s200/dn.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5145058464368127682" border="0" /></a><span id="fullpost">Klickar man på RSS-länken med IE6 får man upp en konstig sida med en massa kod mellan <tecken> tillsammans med en artikel i klartext. Det är så ett RSS-flöde ser ut när man inte använder sig av en RSS-läsare. I webbläsarens adressrad finns nu adressen till RSS-flödet. Denna kan man kopiera och klistra in i RSS-läsaren (i rutan "Add subscription"). Nu har du prenumererat på ett RSS-flöde.<br /><br />I mer användarvänliga webbläsare som Firefox kommer en sida upp som frågar vad du vill göra med RSS-flödet när du trycker på RSS-länken. Där kan du då välja att lägga till den i din Google Reader.<br /><br /><span style="font-weight: bold;">Vilka RSS-flöden ska du prenumerera på?</span><br /><br />Även om bloggar och tidningar använder sig av RSS-flöden är det inte primärt till dem man ska gå för att omvärldsbevaka. Om du prenumerar på Sydsvenskans huvud-RSS-flöde får du ta emot upp till 100 olika artiklar om dagen. Det hjälper dig inte i din omvärldsbevakning, i varje fall inte jämfört med att bara surfa in på sydsvenskan.se då och då.<br /><br />Vitsen med RSS-flöden är att allt dynamiskt webbinnehåll kan förvandlas till RSS-flöden. Det gäller även sökningar på Google och andra sökmotorer.<br /><br /><span style="font-weight: bold;">Dina sökord i svensk press på webben</span><br /><br /><a href="http://sesam.se/nyhetssok">sesam.se/nyhetssok</a> är en sökmotor som är inriktad mot svensk nyhetspress på webben. Man kan säga att den är som Google, men att den begränsar sina sökningar enbart till svenska nyhetsmedier och i stället för att placera den mest relevanta artikeln främst, placeras artiklarna i strikt tidsordning. Det är bra för dig som vill veta allt nytt som skrivs om dina sökord.<br /><br />Antag att du är intresserad av att veta allt som skrivs om Vårdval Skåne. Du kan då antingen välja att begränsa sökningen till just varumärket "Vårdval Skåne" (det gör du genom att sätta citationstecken runt begreppet du söker efter), eller att utvidga sökningen till alla artiklar som skriver om både Vårdval och Skåne (Vårdval Skåne utan citationstecken), exempelvis "Efter Vårdval Halland vill allt fler landsting införa modellen, som Stockholm, Skåne och Västmanland). Med citationstecken hade denna artikel inte dykt upp i din RSS-läsare.<br /><br />När du söker efter Vårdval Skåne på sesam.se/nyhetssök får du fram en lista över alla artiklar som innehåller just de två orden, i tidsordning. I vänsterkolumnen finns också en länk som heter RSS. Det är länken till RSS-flödet för just denna sökning. Om du lägger in denna länken i din RSS-läsare kommer den känna av de signaler som sesam.se skickar ut varje gång den hittar en ny artikel som innehåller dina sökord och lägga in den i läsaren. Sesam.se äger ju inte artiklarna som skrivs, så normalt skickas enbart rubrik och ingress ut. Rubriken är klickbar och leder direkt till artikeln på tidningens webbplats.<br /><br /><span style="font-weight: bold;">Dina sökord i bloggosfären</span><br /><br />Vad tycker allmänheten om dina sökord? En del av allmänheten skriver av sig på bloggar och har säkert synpunkter på den verksamhet du företräder. <a href="http://knuff.se/">Knuff.se</a> heter den sökmotor som bäst indexerar den svenska bloggosfären (och som använder sig av RSS-flöde). Precis som i exemplen ovan kan du söka efter dina sökord här och få fram en resultatlista i tidsordning. Det går dock inte att få ett RSS-flöde automatiskt, utan du måste registrera din epostadress först. Jag lovar att du inte får spam av Johan Larsson, som driver knuff.se.<br /><br />[Uppdatering 2008-01-10: Tagit bort avsnittet om hur man bevakar Sveriges Radio nyheter, eftersom Sesam från årsskiftet även omfattar dessa.]<br /></tecken></span>Unknownnoreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-7567186810790204120.post-73959499240652229332007-09-14T21:14:00.000+02:002008-12-11T19:45:03.577+01:00Vad är RSS?<a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiWGMO1kNDvt99URWoLuhvz_uzosLXlGwPw3RVXXZ3JoKbjIrIDMXoer7g1UuIdmsqE-OYThinUM0F4S46S7WTqUaErrjbeUS86XE-BLVFtKkJ3_deAH_qNH-sIVrNOX1RfYqmKua9zXA8/s1600-h/rsssymbol.jpg"><img style="margin: 0pt 0pt 10px 10px; float: right; cursor: pointer;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEiWGMO1kNDvt99URWoLuhvz_uzosLXlGwPw3RVXXZ3JoKbjIrIDMXoer7g1UuIdmsqE-OYThinUM0F4S46S7WTqUaErrjbeUS86XE-BLVFtKkJ3_deAH_qNH-sIVrNOX1RfYqmKua9zXA8/s200/rsssymbol.jpg" alt="" id="BLOGGER_PHOTO_ID_5144983074807180962" border="0" /></a>RSS står bland annat för "Real Simple Syndication", Riktigt Enkel Syndikering. Ordet syndikering används mest i amerikansk media, där det betecknar ett innehåll som publiceras samtidigt i olika medier. Det kan röra sig om en tidningskolumn som publiceras både i NY Times och LA Times. Kolumnisten är syndikerad i båda tidningarna.<br /><br />Genom RSS-funktionen kan i princip allt innehåll på en webbplats syndikeras. Låt oss först se på detta ur avsändarperspektivet. Som webbredaktör skriver du allt som oftast nytt innehåll på din sida. Varje gång en ny artikel publiceras kan man genom RSS-funktionen "skicka ut en signal" om att just denna artikel skrivits. Signalerna blir till ett flöde, ett så kallat RSS-flöde. Signalen tas bara emot av de som väljer att prenumerera på just ditt RSS-flöde. Avsändaren kan också bestämma hur mycket information som ska skickas ut. Antingen bara rubriken, rubriken plus ingressen eller hela artikeln.<span id="fullpost"><br /><br />Låt oss nu ser på detta ur mottagarperspektivet. Man kan välja att prenumerera på ett RSS-flöde på olika sätt. Ett sätt är att integrera någon annans RSS-flöde på sin egen sida. Detta är det ursprungliga syftet med RSS-tekniken. Exempelvis skulle man på en central webbplats kunna automatiskt publicera ett flöde, t ex pressmeddelanden, från en underförvaltning eller dotterbolag. Det är så i praktiken EpiServer fungerar idag, även om man inte använder sig av just RSS-metoden.<br /><br />Det vanligaste sättet idag att prenumerera på ett RSS-flöde är med en särskild RSS-läsare. Sådana kan liknas vid epostprogram, fast de bara kan ta emot meddelanden, inte skicka. Varje gång någon publicerar en artikel med ett RSS-flöde som du prenumererar på läggs den till i din RSS-läsare.<br /><br /><span style="font-weight: bold;">RSS-bevakning i praktiken</span><br /><br />Jag använder mig av en webb-baserad RSS-läsare, som tillhandahålls av Google. Den är gratis och enligt mig en av de bästa RSS-läsarna på marknaden. Det finns även särskilda program, men med tanke på att det ibland kan vara problem att installera program på datorerna är en webb-baserad läsare att föredra.<br /><br />Googles RSS-läsare "Google Reader" liknar också till det yttre ett epostprogram. I vänsterkolumnen finns "brevlådorna" (de olika flödena du prenumererar på) och till höger "ämnesraden", rubrikerna till de prenumererade artiklarna. När du klickar på rubriken kan du, beroende på hur avsändaren har ställt in sitt flöde läsa antingen bara rubriken, rubriken plus en ingress eller hela artikeln.<br /><br /><span style="font-weight: bold;">Hur hittar man RSS-flöden?</span><br /><br />Idag använder sig nästan alla sidor av betydelse RSS-flöden - även Region Skåne. Det används nästan till 100 % av bloggare och sedan några år tillbaka även av tidningarna på nätet. I nyare webbläsare (Internet Explorer 7 eller Firefox) lyser en orange RSS-symbol när den känner av att det finns ett RSS-flöde på sajten du besöker. Det fungerar dock ej på Internet Explorer 6, vilken är den vanligaste versionen. Då får man leta efter symbolen någonstans på sidan, vanligtvis med texten RSS bredvid (eller "Vad är RSS?", "Prenumerera på RSS" och så vidare).<br /><br />Klickar man på RSS-länken med IE6 får man upp en konstig sida med en massa kod mellan <tecken> tillsammans med en artikel i klartext. Det är så ett RSS-flöde ser ut när man inte använder sig av en RSS-läsare. I webbläsarens adressrad finns nu adressen till RSS-flödet. Denna kan man kopiera och klistra in i RSS-läsaren (i rutan "Add subscription"). Nu har du prenumererat på ett RSS-flöde.<br /><br />I mer användarvänliga webbläsare som Firefox kommer en sida upp som frågar vad du vill göra med RSS-flödet när du trycker på RSS-länken. Där kan du då välja att lägga till den i din Google Reader.</tecken></span>Unknownnoreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-7567186810790204120.post-8051935639882102182007-09-01T21:14:00.000+02:002008-12-11T19:45:03.777+01:00Om Thomas J Nilsson<a onblur="try {parent.deselectBloggerImageGracefully();} catch(e) {}" href="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi80o1zH1H1PjyXwX4YMgZQ-EAoKvX2PaMzk78pV1VerQqSFON1xZlUfq9wamy2u7PR1SJ3XyAsfj3TztuEoBWuwb4jeis4OOC81RMx3Os2E163fMmnP-sDNOmMS91tdVOXbbrvYdRXWRTc/s200/thomas_n.jpg"><img style="margin: 0pt 0pt 10px 10px; float: right; cursor: pointer; width: 70px; height: 83px;" src="https://blogger.googleusercontent.com/img/b/R29vZ2xl/AVvXsEi80o1zH1H1PjyXwX4YMgZQ-EAoKvX2PaMzk78pV1VerQqSFON1xZlUfq9wamy2u7PR1SJ3XyAsfj3TztuEoBWuwb4jeis4OOC81RMx3Os2E163fMmnP-sDNOmMS91tdVOXbbrvYdRXWRTc/s200/thomas_n.jpg" alt="" border="0" /></a>Jag som driver denna webbplats heter Thomas J Nilsson och jag arbetar till vardags som kommunikatör med inriktning mot medborgardialog och demokratiutveckling på Region Skånes koncernstab. Sajten drivs dock helt och hållet på min fritid och är på inget sätt knuten till min arbetsgivare.<br /><span id="fullpost"><br />Syftet med sajten är att dela med mig av mina kunskaper och min omvärldsbevakning av medborgardialog och medborgarkommunikation, främst med inriktning mot webben. Jag definierar medborgardialog som kommunikation mellan politiker, i deras roll som företrädare för allmänheten (till skillnad från partiföreträdare) och medborgare (och ej enbart väljare/skattebetalare/brukare), där de senare har möjlighet att påverka. Medborgarkommunikation är mer kommunikation mellan myndigheten (och dess tjänstemän) och medborgare. Återigen ska medborgarna ha möjlighet att påverka.<br /><br />Målgruppen är främst andra kommunikatörer i offentlig tjänst som brottas med dessa frågor.<br /><br />Du når mig lättast på thomas.nilsson[@]gmail.com (för frågor om sajten) eller på thomas.j.nilsson[@]skane.se i min yrkesroll.<br /></span>Unknownnoreply@blogger.com1