Visar inlägg med etikett omvärldsbevakning. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett omvärldsbevakning. Visa alla inlägg

2008-01-24

Vem styr i din kommun?

Väljarforskarna vid Göteborgs universitet har i en studie visat att kunskapen bland väljarna om vilket/vikla partier som styr Sverige är skrämmande lågt. Inför 2006 års val var det bara 46 procent som visste vilket parti som satt i regeringen. Resten hade inte en aning eller gissade på något helt annat parti än socialdemokraterna. Det finns ingen anledning att tro att kunskapen om vem som styr är bättre på regional eller lokal nivå.

Ett stort skäl till detta är i och för sig det faktum att man inte har majoritetsstyre i kommuner och landsting, i varje fall inte formellt sett. I stället medverkar alla partier proportionellt i en samlingsstyrelse. I teorin, alltså. I själva verket finns det de facto-majoriteter och oppositioner i nästan varje kommunhus i Sverige. Enda undantaget är Svedala kommun, mer om det senare.

Efter varje val samlas en majoritet i varje kommunfullmäktige och gör upp om hur kommunen ska styras under nästkommande mandatperiod. De partier som står utanför uppgörelsen bildar opposition. Poängen är att allt detta är offentligt och att lokalpressen nogsamt rapporterar alla uppgörelser i alla kommuner. På kommunal nivå finns det också en del rätt så spännande uppgörelser, t ex i Svalöv där (s) regerar tillsammans med (m), eller som i Trelleborg, där en sex-parti-koalition styr i minoritet (eftersom oppositionen s och sd inte kan bilda majoritet tillsammans).

Ändå undviker de flesta kommuners hemsidor att berätta för sina medborgare vilka partier som bildat majoritet i just sin kommun. Man redovisar nogsamt alla ledamöter i kommunfullmäktige och kommunstyrelse, det senaste valresultatet och alla nämndsledamöter. Bara inte vem det är som egentligen styr. Efter en snabb genomgång av Skånes 33 kommuners hemsidor har jag kommit fram till följande:
- 12 kommuner nämner klart och tydligt vilka partier som faktiskt styr kommunen
- 2 kommuner har ett parti egen majoritet (Bromölla-s och Vellinge-m), så där kanske det är onödigt att berätta om vem som styr)
- 1 kommun (Svedala) har faktiskt ingen majoritetsuppgörelse, utan där avgörs alla ärenden i fullmäktige
- 18 kommuner (!) nämner inte med ett ord vilka partier som har bildat majoritet.

Jag kan naturligtvis ha missat någon undangömd sida, men jag uppmanar ändå alla läsare att försöka ta reda på vem som styr i dessa kommuner genom att gå in på deras hemsidor: Bjuv, Burlöv, Hässleholm, Hörby, Klippan, Kävlinge, Landskrona, Lomma, Lund, Malmö, Perstorp, Simrishamn, Skurup, Trelleborg, Ystad, Åstorp, Örkelljunga och Östra Göinge.

Martin Lindvall på Frilagt reagerar också på lokala och regionala politikers vilja att "gömma sig" bakom en förvaltningsstruktur, i stället för att klart och tydligt redovisa partiförhållandena, apropå en inbjudan jag skickat till honom. Till regionpolitikernas försvar i det här fallet måste jag ändå säga att man i Region Skåne hela tiden är väldigt klara över vem som styr och vilka som är i opposition.

PS. Om du verkligen vill veta vem som styr i din kommun, har Sveriges Kommuner och Landsting förtjänstfullt gjort en lista över alla 290 kommuners majoriteter.

UPPDATERING 2009-09-22 Arbetarrörelsens Tankesmedja gör en liknande observation i sin rapport "Hur helig är blockpolitiken?" (sidan 27-36)

Andra skriver intressant om : , , ,

Läs hela artikeln ...

2007-12-10

Sociala bokmärken

Den uppmärksamme läsaren ser kanske några små symboler längst ner på varje inlägg. Dessa är också vanliga på dagstidningarnas artiklar nu för tiden. Det rör sig om s.k. sociala bokmärken. Vad är dessa bra för och vilka använder sig av dem?

Själv använder jag mig bara av ett fåtal möjligheter nedan, Pusha och Facebook. Det finns många fler sociala bokmärken. De har lite olika funktioner, men Pusha och Facebook är väl marknadsledande i Sverige inom sina respektive specialfunktioner.

Du kan klicka på Pusha efter en artikel du tycker är synnerligen läsvärd. Länken sparas då dels på en sida enbart för dig (ett slags bokmärken som nås från vilken dator som helst), dels kan artikeln, om den får tillräckligt många klick, komma upp på Pushas framsida. Klicket blir då till ett röstningsförfarande, där de populäraste artiklarna får plats på Pushas förstasida.

Utan att gå in för djupt om vad Facebook är kan man säga att det är en personlig blogg som endast de du själv godkänt kan läsa. På din egen Facebook-sida kan du genom ett flöde se vad alla dina bekanta (de som godkänt dig att läsa sina inlägg) gör. Genom att trycka på en Facebook-knapp kan man även tipsa sina bekanta om intressanta inlägg i tidningar eller på bloggar. Det är en mer passiv upplysning än att skicka ett mail om artikeln till alla dina bekanta.

Personligen använder jag mig av sociala bokmärken mer och mer, både genom att dela med mig av intressanta tips, men också genom att ta del av andras tips. Detta i, kombination med omvärldsbevakning genom RSS, har lett till att jag surfar mindre och mindre, samtidigt som jag får möjlighet att läsa fler läsvärda artiklar.

Andra skriver om: , ,

Läs hela artikeln ...

2007-09-14

Omvärldsbevakning med hjälp av RSS-flöden

En grundkurs

Leta inte efter nyheterna - låt dem komma till dig!

Om man är trött att bevaka alla nyhetssajter och bloggar för att se vad de skriver om just ditt verksamhetsområde eller det varumärke du är ansvarig för finns det en både praktisk och tidsbesparande lösning: RSS-flöden.

Vad är RSS?

RSS står bland annat för "Real Simple Syndication", Riktigt Enkel Syndikering. Ordet syndikering används mest i amerikansk media, där det betecknar ett innehåll som publiceras samtidigt i olika medier. Det kan röra sig om en tidningskolumn som publiceras både i NY Times och LA Times. Kolumnisten är syndikerad i båda tidningarna.

Genom RSS-funktionen kan i princip allt innehåll på en webbplats syndikeras. Låt oss först se på detta ur avsändarperspektivet. Som webbredaktör skriver du allt som oftast nytt innehåll på din sida. Varje gång en ny artikel publiceras kan man genom RSS-funktionen "skicka ut en signal" om att just denna artikel skrivits. Signalerna blir till ett flöde, ett så kallat RSS-flöde. Signalen tas bara emot av de som väljer att prenumerera på just ditt RSS-flöde. Avsändaren kan också bestämma hur mycket information som ska skickas ut. Antingen bara rubriken, rubriken plus ingressen eller hela artikeln.

Låt oss nu ser på detta ur mottagarperspektivet. Man kan välja att prenumerera på ett RSS-flöde på olika sätt. Ett sätt är att integrera någon annans RSS-flöde på sin egen sida. Detta är det ursprungliga syftet med RSS-tekniken. Exempelvis skulle man på en central webbplats kunna automatiskt publicera ett flöde, t ex pressmeddelanden, från en underförvaltning eller dotterbolag. Det är så i praktiken EpiServer fungerar idag, även om man inte använder sig av just RSS-metoden.

Det vanligaste sättet idag att prenumerera på ett RSS-flöde är med en särskild RSS-läsare. Sådana kan liknas vid epostprogram, fast de bara kan ta emot meddelanden, inte skicka. Varje gång någon publicerar en artikel med ett RSS-flöde som du prenumererar på läggs den till i din RSS-läsare.

RSS-bevakning i praktiken

Jag använder mig av en webb-baserad RSS-läsare, som tillhandahålls av Google. Den är gratis och enligt mig en av de bästa RSS-läsarna på marknaden. Det finns även särskilda program, men med tanke på att det ibland kan vara problem att installera program på datorerna är en webb-baserad läsare att föredra.

Googles RSS-läsare "Google Reader" liknar också till det yttre ett epostprogram. I vänsterkolumnen finns "brevlådorna" (de olika flödena du prenumererar på) och till höger "ämnesraden", rubrikerna till de prenumererade artiklarna. När du klickar på rubriken kan du, beroende på hur avsändaren har ställt in sitt flöde läsa antingen bara rubriken, rubriken plus en ingress eller hela artikeln.

Hur hittar man RSS-flöden?

Idag använder sig nästan alla sidor av betydelse RSS-flöden - även Region Skåne. Det används nästan till 100 % av bloggare och sedan några år tillbaka även av tidningarna på nätet. I nyare webbläsare (Internet Explorer 7 eller Firefox) lyser en orange RSS-symbol när den känner av att det finns ett RSS-flöde på sajten du besöker. Det fungerar dock ej på Internet Explorer 6, vilken är den vanligaste versionen. Då får man leta efter symbolen någonstans på sidan, vanligtvis med texten RSS bredvid (eller "Vad är RSS?", "Prenumerera på RSS" och så vidare).

Klickar man på RSS-länken med IE6 får man upp en konstig sida med en massa kod mellan tillsammans med en artikel i klartext. Det är så ett RSS-flöde ser ut när man inte använder sig av en RSS-läsare. I webbläsarens adressrad finns nu adressen till RSS-flödet. Denna kan man kopiera och klistra in i RSS-läsaren (i rutan "Add subscription"). Nu har du prenumererat på ett RSS-flöde.

I mer användarvänliga webbläsare som Firefox kommer en sida upp som frågar vad du vill göra med RSS-flödet när du trycker på RSS-länken. Där kan du då välja att lägga till den i din Google Reader.

Vilka RSS-flöden ska du prenumerera på?

Även om bloggar och tidningar använder sig av RSS-flöden är det inte primärt till dem man ska gå för att omvärldsbevaka. Om du prenumerar på Sydsvenskans huvud-RSS-flöde får du ta emot upp till 100 olika artiklar om dagen. Det hjälper dig inte i din omvärldsbevakning, i varje fall inte jämfört med att bara surfa in på sydsvenskan.se då och då.

Vitsen med RSS-flöden är att allt dynamiskt webbinnehåll kan förvandlas till RSS-flöden. Det gäller även sökningar på Google och andra sökmotorer.

Dina sökord i svensk press på webben

sesam.se/nyhetssok är en sökmotor som är inriktad mot svensk nyhetspress på webben. Man kan säga att den är som Google, men att den begränsar sina sökningar enbart till svenska nyhetsmedier och i stället för att placera den mest relevanta artikeln främst, placeras artiklarna i strikt tidsordning. Det är bra för dig som vill veta allt nytt som skrivs om dina sökord.

Antag att du är intresserad av att veta allt som skrivs om Vårdval Skåne. Du kan då antingen välja att begränsa sökningen till just varumärket "Vårdval Skåne" (det gör du genom att sätta citationstecken runt begreppet du söker efter), eller att utvidga sökningen till alla artiklar som skriver om både Vårdval och Skåne (Vårdval Skåne utan citationstecken), exempelvis "Efter Vårdval Halland vill allt fler landsting införa modellen, som Stockholm, Skåne och Västmanland). Med citationstecken hade denna artikel inte dykt upp i din RSS-läsare.

När du söker efter Vårdval Skåne på sesam.se/nyhetssök får du fram en lista över alla artiklar som innehåller just de två orden, i tidsordning. I vänsterkolumnen finns också en länk som heter RSS. Det är länken till RSS-flödet för just denna sökning. Om du lägger in denna länken i din RSS-läsare kommer den känna av de signaler som sesam.se skickar ut varje gång den hittar en ny artikel som innehåller dina sökord och lägga in den i läsaren. Sesam.se äger ju inte artiklarna som skrivs, så normalt skickas enbart rubrik och ingress ut. Rubriken är klickbar och leder direkt till artikeln på tidningens webbplats.

Dina sökord i bloggosfären

Vad tycker allmänheten om dina sökord? En del av allmänheten skriver av sig på bloggar och har säkert synpunkter på den verksamhet du företräder. Knuff.se heter den sökmotor som bäst indexerar den svenska bloggosfären (och som använder sig av RSS-flöde). Precis som i exemplen ovan kan du söka efter dina sökord här och få fram en resultatlista i tidsordning. Det går dock inte att få ett RSS-flöde automatiskt, utan du måste registrera din epostadress först. Jag lovar att du inte får spam av Johan Larsson, som driver knuff.se.

[Uppdatering 2008-01-10: Tagit bort avsnittet om hur man bevakar Sveriges Radio nyheter, eftersom Sesam från årsskiftet även omfattar dessa.]

Läs hela artikeln ...