Etiketter och kategorier

Skillnaden mellan etiketter och kategorier är inte alltid uppenbar för alla webbredaktörer, men den ger ganska stora utslag på en webbsida.

Traditionellt har webbsajter byggts som ett träd med flera olika grenar. Varje sida har sin plats på en (ibland flera) grenar. Detta tänk har även förts över till nyheter, som man då måste hänföra till sin speciella kategori. Detta kan jämföras med nyheter i tidningar, som antingen kan hamna i lokalt, inrikes, utrikes eller sport, men inte i flera eller samtliga samtidigt.

Men när det gäller webbplatser kan (och ska) man inte jämföra med tidningar. Det finns ingen anledning till att en artikel inte kan finnas i både inrikes och kultur samtidigt, om artikeln behandlar båda saker. Det är här etiketteringen kommer in. Kategorier är ömsesidigt uteslutande, medan en artikel kan ha flera olika etiketter, som till exempel denna som är etiketterad med både "webbdesign" och "webbstrategi". Samtliga etiketter hittar du i kolumnen till höger, liksom hur många artiklar som finns bakom respektive etikett. Tänk på att en och samma artikel kan finnas bakom flera olika etiketter. Hur fungerar det på din sajt?

Läs hela artikeln ...

Endast ingressen ...

Att mäta framgång på webben

"Vår webbsida har ökat antalet unika besökare per vecka med 14 % jämfört med förra året". Om en webbansvarig säger så, är det ett mått på framgång, eller ett misslyckande? Eller är mätningen helt irrelevant?

Problemet alla webbansvariga har, är sättet att mäta framgång på. Det gäller offentliga verksamheter i precis lika hög grad som privata. Antalet unika besökare är egentligen bara relevant om du säljer annonsplatser på din sajt - och knappt ens då, eftersom de flesta annonsörer vill betala för klick, snarare än visningar. Om antalet besökare har ökat på din sajt i offentlig regi, betyder det att kunderna/medborgarna är nöjda, eller betyder det att de är frustrerade eftersom de inte hittar det de söker, och måste leta om och om igen?

Fredrik Wackå publicerade en liten webb-baserad genomgång för snart ett år sedan, "Fem sätt att mäta en webbredaktör", som jag skulle vilja slå ett slag för. Det enligt mig bästa tipset för en webbansvarig i offentlig regi är att gå igenom andra sätt för medborgaren att informera sig om myndighetens ansvarsområden. Oftast är det enda andra sättet genom telefon till växeln. Fråga då växeltelefonisterna vilka som är de tio vanligaste frågorna. Gå sedan igenom hur dessa besvaras på hemsidan och hur just denna information kan förbättras. Gör därefter en ny mätning om vilka som är de vanligaste frågorna. Om det är nya frågor, har du nått framgång.

Läs hela artikeln ...

Endast ingressen ...

Användarna är de bästa testarna

Användartester är oftast ett dyrt inslag i en webbutveckling. Även när de är genomförda kan mycket gå snett. När Svenska Dagbladet lanserade sin nya layout och struktur tidigare i höstas fick man dra tillbaka hela sajten efter några timmar. Skälet var att användarna hittade så många fel att sajten blev i det närmaste obrukbar.

Svenskan tänkte dock om och bjöd in alla sina läsare till tester av den nya sajten. Några kvällar i veckan, mellan 23.30 och 24.00, la man ut den nya versionen i skarpt läge, och så fick besökarna komma med synpunkter. Efter en tid fick man en sajt som klarade att visas i de flesta operativsystem och webbläsare.

Fullt så långt som SvD behöver man inte gå, men om man inte har några affärshemligheter finns det egentligen ingen anledning till att inte be användarna om hjälp vid lanseringen av en ny sajt. Man behöver ju inte lägga ut den skarpt på en huvudserver, utan ha en öppen version på en testserver.

Skatteverket och Kronofogden har under året gjort motsvarande och bett användarna om synpunkter till en förstudie för en ny webbplats för de båda myndigheterna. Denna avslutades i dagarna och förstudien ska nu lämnas in till styrgruppen för vidare åtgärder. De har fått många intressanta och värdefulla synpunkter från användarna, många av dem har varit genuint intresserade och mycket kunniga i webbutvecklingsfrågor.

Vårdguiden i Stockholm har däremot precis börjat och jag kan rekommendera ett besök på deras utvecklarblogg "Vårdguiden Labs" för att se hur långt de kommit.

Andra skriver intressant om: användartester, webbutveckling, vårdguiden labs

Läs hela artikeln ...

Endast ingressen ...

Sociala bokmärken

Den uppmärksamme läsaren ser kanske några små symboler längst ner på varje inlägg. Dessa är också vanliga på dagstidningarnas artiklar nu för tiden. Det rör sig om s.k. sociala bokmärken. Vad är dessa bra för och vilka använder sig av dem?

Själv använder jag mig bara av ett fåtal möjligheter nedan, Pusha och Facebook. Det finns många fler sociala bokmärken. De har lite olika funktioner, men Pusha och Facebook är väl marknadsledande i Sverige inom sina respektive specialfunktioner.

Du kan klicka på Pusha efter en artikel du tycker är synnerligen läsvärd. Länken sparas då dels på en sida enbart för dig (ett slags bokmärken som nås från vilken dator som helst), dels kan artikeln, om den får tillräckligt många klick, komma upp på Pushas framsida. Klicket blir då till ett röstningsförfarande, där de populäraste artiklarna får plats på Pushas förstasida.

Utan att gå in för djupt om vad Facebook är kan man säga att det är en personlig blogg som endast de du själv godkänt kan läsa. På din egen Facebook-sida kan du genom ett flöde se vad alla dina bekanta (de som godkänt dig att läsa sina inlägg) gör. Genom att trycka på en Facebook-knapp kan man även tipsa sina bekanta om intressanta inlägg i tidningar eller på bloggar. Det är en mer passiv upplysning än att skicka ett mail om artikeln till alla dina bekanta.

Personligen använder jag mig av sociala bokmärken mer och mer, både genom att dela med mig av intressanta tips, men också genom att ta del av andras tips. Detta i, kombination med omvärldsbevakning genom RSS, har lett till att jag surfar mindre och mindre, samtidigt som jag får möjlighet att läsa fler läsvärda artiklar.

Andra skriver om: sociala bokmärken, pusha, facebook

Läs hela artikeln ...

Endast ingressen ...

Sök och du skola finna

Som för att ytterligare understryka gårdagens inlägg om Kalmar kommuns nya webbsida, som fokuserar på en sökruta snarare än på att visa upp kommunens verksamheter, har Google presenterat de vanligaste sökorden i Sverige. Det konstiga med det är att de tio vanligaste sökorden är varumärken som redan bildar domännamn, som t ex Youtube, Swedbank, Bilddagboken, Myspace, Hitta och Blocket. Varför då göra sig omaket att söka efter dem på Google?

Informatören har kanske hittat svaren på gåtan. De viktigaste är att
1. Google tar hänsyn till dina stavfel med "Menade du ...?" Skriver du in en felstavad adress i adressfältet är det bästa som händer att den letar och letar. I värsta fall hamnar du på en sida som inte alls har med det söker att göra.

2. Det är svårt att veta om det du vill åt slutar på .com, .se eller .org. Google hjälper dig på traven.

3. Google ger även andra förslag på källor, förutom bara webbsajten. Om det är en produkt du letar efter så kanske du även vill hitta annan information än bara från dem som ger ut den.

Slutsatsen är: mer sökning åt folket!

Kanske relaterat:
Varför fokuserar så många på nyheter på framsidan?

Andra bloggar om: Google

Läs hela artikeln ...

Endast ingressen ...

Varför fokuserar så många på nyheter på framsidan?

Kalmar kommun har gjort om sin hemsida - och skippat nyheterna! På framsidan tronar numera en sökruta, och under den fem mycket tydliga ingångar. Klart inspirerat av Googles framgångsrecept. Hur kommer det sig att så många svenska myndigheter, kommuner och landsting fokuserar så förtvivlat på nyheter på framsidan?

Jag tror att det finns flera olika anledningar: som webbansvarig/webbredaktör inspireras man av de sidor man själv besöker oftast (nyhetssidor), man ser sin kommunsida som en sorts portal över hela kommunen och vill spegla det som händer, man anser att pressen gör ett dåligt jobb att bevaka allt det bra som kommunen/landstinget gör och man vill därför ge en motbild på den egna hemsidan och sist men inte minst, många webbredaktörer är fd journalister och har nyheterna i blodet så att säga.

Vill besökarna då veta de senaste nyheterna från kommunstyrelsen eller hälso- och sjukvårdsnämnden? Jo, det finns säkert vissa som är intresserade, men jag tror att de som besöker kommuners och landstings hemsidor gör det för att de har en konkret anledning att göra det: de vill veta hur det fungerar att söka dagisplatser, var närmaste vårdenhet finns med mera. Strategin från de flesta webbredaktörer har då varit: "Vill du veta var närmaste vårdenhet finns? Då ska du få landstingets kulturpolitiska program på köpet!", för man har ett så förtvivlat behov av att låta medborgarna veta allt man gör.

Min hypotes är att man bara blir irriterad om man inte hittar det man letar efter. Och det man tycker är irrelevant i sin sökning blir lätt ett irritationsmoment. Det finns alldeles säkert några som är intresserade av det kulturpolitiska programmet, men det ska inte vara lättare att hitta det än adressen till närmaste vårdenhet.

Via Fredrik Wackå.

Andra skriver intressant om webbdesign, webbstrategi, medborgarkommunikation, kalmar.se

Läs hela artikeln ...

Endast ingressen ...